Sluttankar

Vår plikt mot sannigen. 
– Hvad den kostar;
 dess värde 
och nytta.

"...the LORD shall arise upon thee, and His glory
shall be seen
upon thee."
Isaiah 60:2

     Af den hafva vi lärt, att ehuru det onda nu är förhärskande bland några af hans skapelser, så existerar det endast för en begränsad tid och till en begränsad utsträckning, och han har tillåtit det för visa ändamål, hvilka han har i sikte.  

     Vi hafva ock lärt, att ehuru mörker nöfvertäcker jorden och töcken folken, så skall likväl Guds ljus i rätt tid skingra allt mörkret och hela jorden blifva full med hans härlighet.

     Vi hafva ock sett, att den dag eller ålder, som nu håller på att inbryta öfver världen, kommer att blifva världens doms- eller pröfningsdag, och att alla föregående förberedelser gjorts i den afsikten, att människosläktet i allmänhet skulle få ett så gynnsamt tillfälle som möjligt, då det såsom individer [ page 366] skall ställas på prof för evigt lif.  

     Den långa tidrymden af sex tusen år har storligen förökat släktet, och dess svårigheter och lidanden under det ondas välde har gifvit det en erfarenhet, som kommer att blifva det till stor nytta, då det bringas till dom.  Och ehuru släktet såsom ett helt sålunda tillåtits att lida under sex tusen år, ha likväl individerna fullbordat sitt lopp på några få korta år.

While God seems
to have forgotten his creatures,
his plan for their future blessing
has been silently, but grandly, working out.

     Dessa två utvalda skaror skola, såsom vi sett, utgöra de två sidorna af  Guds rike.

      Och af profeterna lära vi, att detta rike snart kommer att upprättas på jorden, att alla jordens släkter under dess kloka och rättvisa förvaltning skola blifva välsignade med ett högst gynnsamt tillfälle att bevisa sig värdiga evigt lif, att det, såsom resultatet af deras återlösning genom Kristi dyra blod, kommer att beredas en storartad helighetens farväg, att  Herrens återlösta (hela mänskligheten – Ebr. 2: 9) må vandra därpå, att det kommer att blifva en allfarväg, som gjorts jämförelsevis lätt för alla, som allvarligt åstunda att blifva rena, heliga, och att alla stötestenar komma att borttagas samt alla snaror, lockelser och fallgropar aflägsnas, och välsignade skola alla de blifva, som gå upp  på den till fullkomlighet och evigt lif.

     En rannsakning kan i intet fall försiggå,  förrän domaren intagit sin plats och rätten samlats på utsatt tid, om än dessförinnan ett stort förberedande arbete kan hafva ägt rum.

     Då skall konungen sitta på sin härlighets tron, och för honom skola församlas alla folk, och han skall under denna ålder döma dem efter deras gärningar, öppna för dem skriftens böcker och uppfylla jorden med Herrens kunskap.  

     Och efter deras uppförande under all denna ynnest och allt detta bistånd skall han afgöra, hvilka af dem äro värdiga evigt lif i de härlighetens och glädjens åldrar, som skola följa. –Matt. 25: 31; Upp. 20: 11—13.

"They shall not hurt nor destroy
in all my holy mountain:
for the earth
shall be full
of the knowledge of the LORD,
as the waters
cover the sea."
Isaiah 11:9

     Det är den dag, då Herrens »lilla hjord» af invigda helgon har den största orsak till att glädja sig.  Det är den glada dag, då den trolofvade jungfruförsamlingen med fröjd blifver bruden, Lammest hustru ; då hon kommer upp från öknen, stödjande sig på sin älskades arm och ingår uti hans härliga arf.   

     Det är den dag, då den sanna församlingen, förhärligad med sitt hufvud, kommer att beklädas med gudomlig myndighet och makt och skall begynna det stora verket för världen, hvars resultat kommer att blifva alltings fullständiga återställelse.   

     Och det kommer att blifva en glad dag för världen, då den store motståndaren är bunden, då de fjättrar, som hållit släktet bundet i sex tusen år, äro brutna, och då Herrens kunskap uppfyller hela jorden, såsom vattnet täcker hafvets botten.

"And when these things begin to come to pass, then look up, and lift up your heads; for your redemption draweth nigh." Luke 21:28

     Vi uppmana sådana, medan de upplyfta sina hufvuden och fröjdas, i det de veta, att deras förlossning nalkas, att aflägga hvarje börda och hinder och med tålamod löpa  i den täflingskamp, i hvilken de ingått. 

     Sen bort från edert eget jag och dess oundvigkliga svagheter och ofullkomligheter, vetande,  att alla sådana svagheter äro fullt öfvertäckta af förtjänsten i den lösen, som gafs af Kristus Jesus, vår Herre, och att edra offer och själfförsakelser äro välbehagliga för Gud genom vår Återlösare och Herre – och endast så. 

     Må vi ihågkomma, att den tillräckliga kraften, hvilken Gud har lofvat oss, och genom hvars begagnande vi kunna »öfvervinna», är oss gifven i hans ord. Det är en kraft, som kommer från kunskap om hans karaktär och planer och om de villkor hvarpå vi kunna deltaga i dessa. 

     Petrus uttrycker det sålunda: »Nåd och frid föröke sig hos eder genom Guds och vår Herre Jesu Kristi kunskap!  

     Eftersom hans gudomliga makt har skänkt oss allt, som hör till lif och gudaktighet, genom hans kunskap, som har kallat oss genom sin härlighet och dygd, hvarigenom de dyra och stora löftena äro oss gifna, på dett att I genom dem skullen blifva delaktiga af Guds natur. » – 2 Pet. 1: 2—4.

If you HAVE consecrated all your time,
all your talents,
to the Lord:
the question is, How much of it ARE you giving?

     Du har invigt all din tid, all din kraft åt Herren; frågan är nu: huru mycket däraf gifver du?  

     Är du fortfarande ifrig att enligt ditt invigningsförbund öfverlämna allt – att afstå från dina egna planer och metoder och dina egna och andras teorier för att antaga Guds plan och sätt och tid för utförande af hans stora verk?  

     Är du villig att göra detta på bekostnad af jordisk vänskap och sociala band?  

     Är du villig att taga tid, som nu användes [page 369] till andra ting, och offra den för att rannsaka dessa härliga ämnen, som äro så hjärtevederkvickande för de sant invigda, med full kunskap om att det kommer att kosta dig denna själfförnekelse.  

     Om icke allt är invigt, eller om du endast till hälften menade allvar, då du gaf allt åt Herren, så kommer du att ogärna gifva den tid och ansträngning, som erfordras för att söka i hans ord såsom efter förborgade skatter, för att sålunda erhålla den styrka, som är nödvändig vid alla de trospröfningar, hvilka tillhöra den närvarande tiden (tusenårsdagens gryning) framför andra tider.

     Uppriktigheten af ditt offer af jaget skall till fullo pröfvas och kommer att bevisa dig antingen värdig eller ovärdig medlemskap i den »lilla hjorden», den öfvervinnande församligen, som kommer att erhålla rickets ära.  

     Om du flitigt rannsakar Guds ord och mottager dess sanningar i ett godt, ärligt och invigt hjärta, skall det i dig föda en sådan kärlek till Gud och hans plan och en sådan önskan att förtälja det glada budskapet, att predika evangelium, att detta därefter skall blifva ditt lifs allt uppslukande mål, som undantränger allt annat; och detta kommer icke endast att i anden skilja dig världen och från många namnkristna utan skall också leda till en yttre, fullständig afsöndring från sådana.  

     De komma att hålla dig för egen och afskilja dig från sitt umgänge, och du skall blifva föraktad och räknad såsom en dåre för Kristi skull; ty de känna icke oss, såsom de icke kände Herren. –1 Kor. 4:8—10; Luk. 6:22; 1 Joh. 3: 1; 1 Kor. 3: 18.

Quickened to
fresh zeal and fervent spirit.

     Vi hoppas, att många af de invigda, [page 370] som läsa denna del, må därigenom blifva så upplifvade till ny ifver och glöd i anden förmedels en klarare uppfattning af den gudomliga planen, att de skola kunna säga: »Med Guds nåd vill jag vinnlägga mig om att känna och tjäna Herren, hvad offer det än må kosta.»  

     Må sådana, i det de med ifver undersöka, hvad som blifvit framställdt på föregående blad, i likhet med de ädelsinnade bereanerna (Apg. 17: 11), pröfva det, icke efter människors stridande traditioner och trosbekännelser utan efter den enda rätta och af Gud bemyndigade måttstocken – Guds eget ord.  

     Det är för att underlätta en sådan undersökning, som vi anfört så många skriftställen.

     Man må märka, att den gudomliga planen är fullständig och öfverensstämmer med sig själf till alla delar, och att den är i full harmoni med den karaktär, skriften tillskrifver dess store upphofsman.  Den är en underbar utveckling af visdom, rättvisa, kärlek och makt.  

     Den bär i sig själf beviset på sitt öfvermänskliga ursprung, den går öfver förmågan af mänsklig uppfinning och går nästan öfver mänsklig fattningförmåga.

     Omsorgsfullt, eftertänksamt bibelstudium kommer att genast afgöra många af dessa frågor, och vi kunna med tillförsikt säga till ada: Ingen fråga, som I kunnen uppställa, behöfver lämnas utan ett tillräckligt svar i full harmoni med de här framställda tankarna. 

     Följande delar komma att närmare behandla de olika afdelningarna af denna ena och samma plan och för hvarje steg framvisa den makalösa harmoni, hvaraf endast sanningen kan berömma sig.  

     Och vare det kunnigt, att intet annat teologiskt system ens gör [page 371] anspråk på eller någonsin försökt att i sig harmonisera bibelns alla framställningar, och dock göra vi anspråk på ingentig mindre än detta beträffande dessa uppfattningar.

    Denna harmoni icke endast med bibeln utan ock med den gudomliga karaktären och med helgagt sundt förnuft måste redan hafva väckt den samvetsgranne läsarens uppmärksamhet och fyllt honom med förundran så väl som med hopp och förtroende.  

     Den är i sanning underbar, dock just hvad vi böra vänta af sanningen och af Guds oändligt visa och goda plan.

Responsibility:
Lift up the light!
Lift up a standard for the people!

     De börja erkännas till och med af deras anhängare såsom ofullkomliga och vanställda, och följaktligen börja de i betydlig mån åsidosättas, och ehuru man ännu hyllar dem, så framhållas de dock sällan, emedan man rent af blyges för dem.

    Och den skam, som vidlåder dessa mänskliga trosläror och traditioner, sprider sig också till bibeln, emedan den anses bekräfta dessa tankars vanskaplighet såsom varande af gudomligt ursprung.  

     Häraf kommer den frihet, med hvilken de olika s. k. framskridna tänkarne begynna förneka de olika delar af bibeln, som ej passa för deras åsikter.  Huru i ögonen fallande är alltså icke den Guds försyn, som just vid denna tidpunkt öppnar för sina barn denna i sanning härliga och harmoniska plan – en plan, som ej förkastar en enda liten del af hans ord utan harmoniserar dem alla. Sanningen blifver, då tiden därför infaller, föda för trons husfolk, att de därigenom må tillväxa.  (Matt. 24: 45.)  

     Enhvar, som kommer i beröring med sanningen och förstår  densamma, får därigenom ansvar med afseende därpå.  Den måste antingen mottagas och efterlefvas eller ock förkastas och föraktas.  

     Att lämna den [page 372] utan afseende fritager ej från ansvarighet.  Om vi själfa antaga sanningen, hafva vi tillika ansvar gent emot den, emedan den är för allt trons husfolk; och hvar och en, som mottager den, blifver dess gäldenär och måste, om han är en trogen skaffare, meddela den åt de öfriga medlemmarna af Guds familj.  Låten edert ljus lysa!  

     Om det åter varder mörker, huru stort blifver icke mörkret.  Upphöjen ljuset!  Resen upp ett banér för folket!