En Intelligent Skapare

 

Tillvaron Af En Hogst Intelligent Skapare Fastistalld


     – Bevis utom bibeln, granskade i förnuftets ljus. 
     – En ohållbar teori. 
     – En förnuftig teori. 
     – Guds karaktär ådagalagd.
     – Logiska slutledningar.

 

 

 

Universe1.jpg (19596 bytes)
The Orion Nebula

Galalxy7.jpg (15528 bytes)

    Ett förnuftigt och ärligt forskande i det okända vid ljuset af hvad som är kändt måste leda den fördomsfrie, insiktsfulle tänkaren hän mot sanningen, äfven om han är en tviflare. 

    Likväl är det klart, att utan en direkt uppenbarelse af Guds planer och uppsåt skulle man endast kunna närma sig sanningen och uppnå endast obestämda resultat.  Men låtom oss för ögonblicket lägga bibeln åsido och betrakta saker och ting ensamt från förnuiftets synpunkt.

    Den,  som kan med ett teloskop eller med blotta ögat skåda in i rymden och där se skapelsens omätlighet, dess symmetri, skönhet, ordning, harmoni och omväxling och likväl betvifla, att skaparen af allt detta är honom ofantligt öfverlägsen både i vishet och förmåga, eller som kan för ett ögonblick antaga, att en sådan ordning tillkom af en slump, utan en skapre,han har till den grad mist eller åsidosatt förnuftets gåfva, att han med rätta kan anses for hvad bibeln kallar honom, en dåre (en, som saknar eller ej brukar sitt förfuft):

»Dårarna säga i sitt hjärta:
  ’Det finnes ingen Gud’.» 

Effects must be produced by competent causes

wpe5D0.jpg (5171 bytes)

Intricate in construction, exquisitely beautiful in form and texture, each speaks of a wisdom and skill above the human.

wpe5AE.jpg (4221 bytes)

    Hvarför de gora det, lämna vi därhän, men så mycket af bibeln är åtminstone sant, såsom hvarje förnuftig människa måste finna, ty det är en själfklar sanning, att verkningar måste vara frambragta af tillräckliga orsaker. 

    Till och med hvarje planta, hvarje blomma aflägga vältaligt vittnesbörd i detta ämne.  Invecklade i sin sammansättning, utsökt sköna i form och väfnad tala de alla om en vishet och konstfärdighet högre än människors. 

    Huru kortsynt är ej den orimlighet, som [page32]skryter af mänsklig konst och sinnrikhet och tillskrifver blotta slumpen naturens regelbundenhet, likformighet och harmoni; som erkänner naturens lagar på samma gång den förnekar, att naturen äger en insiktsfull lagstiftare.

Flower1A.jpg (22009 bytes)Flower3.jpg (5060 bytes)Flower19.jpg (14432 bytes)
Flower12.jpg (6348 bytes)Flower13.jpg (16464 bytes)Flower15.jpg (7608 bytes)
Flower18.jpg (18493 bytes)Flower14.jpg (14290 bytes)Flower21.jpg (37722 bytes)


    Några af dem, som förneka tillvaron af en intelligent skapare, påstå, att naturen är den ende guden, och att från naturen utgingo alla djur- och växtlifvets utvecklingsformer utal en förståndets ordnande hand.  De äro, säga de, genom en evolutionsprocess underkastade den legen, att den »starkare öfverlefver den svagare».

Does the evolution theory lack proof?

*Till tjanst för somliga af våra läsare anmärka vi, att förändringar sådana som kålmaskars förvandling till fjärilar icke ar förändringar af föremålets natur: kålmasken är ingenting annat än den ur fjärilens ägg utkläckta larven.

butterfly3A.jpg (2818 bytes)

    Denna teori saknar stöd, ty rundt omkring oss se vi, att de olika varelserna äro af bestämda naturer, hvilka icke utveckla sig till högre naturer; och ehuru de, som fasthålla denna teori, gjort upprepade försök, ha de aldrig lyckats hvarken att blanda olika arter eller att frambringa en my bestamd art.  Intet fall är kändt, då ett slag förändrat sig till ett annat slag*.

    Ehuru fiskar finnas, hvilka kunna begagna sina fenor för ett ögonblick såsom vingar och flyga upp ur vattnet, och grodor, som kunna sjunga, så har det aldrig förekommit exempel på att de förändrat sig till fåglar, och ehuru det bland djuren finnas några, som hafva någon likhet med människan, så saknas dock helt och hållet bevis for att manniskan utvecklade sig från dylika varelser. 

    Tvärtom gifva undersökningar vid handen, att ehuru olika varietteter af samma art kunna frambringas, är det omöjligt att blanda de olika arterna, eller att en art kan utveckla sig från en annan.  Af samma skäl kunna icke åsnan och hästen påstås vara besläktade, ty det är väl kändt, att deras afkomma, mulåsnan, är ofullkomlig och icke kan fortplanta någondera arten. [page 33]

Bird1A.jpg (2652 bytes)

"...And every winged fowl after his kind:
and God saw
that it was good."
Genesis 1:21

Is evolution
a fact today?

SheepA.jpg (3297 bytes)

"And God made the beast of the earth
after their kind, and every thing that creepeth upon the earth after his kind:
and God saw
that it was good."
Genesis 1:25

    Om den oskäliga naturen vore den skapande eller utvecklande kraften, skulle den helt visst fortsätta utvecklingen, och någonting sådant som bestämda arter skulle då ej finnas, enär utan förnuft ingenting skulle uppnå ett bestämdt tillstånd.  Evolution skulle vara en verklighet i denna dag, och vi skulle se omkring oss fiskar blifva fåglar och apor blifva människor.  Denna teori finna vi vara lika stridande mot människoförnuftet som mot bibeln, då den påstår, att intelligenta varelser skapades af en makt, som saknar förnuft.

    En teori beträffande skapelsens försiggående genom evolution (människan undantagen), mot hvilken vi ej se något allvarsamt skäl att invända, redogöra vi för i korthet som följer.  Den antager, att de olika nu existerande arterna äro bestämda och oföränderliga, hvad natur eller art vidkommer, och att ehuru närvarande naturer kunna utvecklas till en mycket högre ståndpunkt, ja, till fullkomlighet, så komma dock dessa arter eller naturer att förblifva desamma. 

    Denna teori antager vidare, att inga af dessa bestämda arter ursprungligen voro så skapade, utan att de i den aflägsna forntiden utvecklade si ur jorden och genom småningom skeende evolution från den ena formen till den andra. 

    Under gudomligt faställda lagar har denna evolution, vid hvilken ombyte af föda och klimat spelade en viktig roll, möjligen fortfarit, till dess de bestämda arterna, sådana de nu förekomma, blefvo faststallda, hvarefter förändring ar omöjlig, enär Skaparens slutliga afsikt i detta händseende tydligen blifvit uppnådd. 

    Ehuru hvar och en af de olika växt- och djurfamiljerna  kan förbättras eller försämras, så är dock ingen af dem i stånd att förändras till, ej heller kunna de frambringas från andra familjer eller arter. 

    Ehuru hvar och en af dessa kan nå fullkomlighet till sin egen bestämda natur, så är dock, sedan Skaparens syfte, hvad beträffar natur, blifvit uppnådt, vidare förändring i detta afseende en omojlighet.  [page 34]

Back of all the intricate machinery of nature is the hand of its
great Author,
the intelligent, omnipotent God.

DNA.jpg (8562 bytes)

    Man påstår, att de ursprungliga växter och djur, från hvilka de nuvarande bestämda arterna härstamma, utdogo före människans skapelse.  Skeletter och fossilier af nu ej förekommande kjur och växter, hvilka påträffats djupt under jordytan, tala för denna teori. 

    Denna åsikt hvarken åsidosätter eller förkastar bibelns lära, att människan var en direkt och fullkomlig skapelse, i intellektuellt och moraliskt afseende en afbild af sin skapare och icke en produkt af evolution, som sannolikt var gemensam för hela den öfriga skapelsen.  En dylik åsikt skulle på intet sätt försvaga utan gifva stod åt bibelns påstående, att naturen sådan den i dag ter sig, lär, att ett förnuftigt väsen ordnade den och var dess första orsak. 

    Må människoförnuftet göra sitt bästa att härleda kända fakta från rimliga och tillräkliga orsaker och därvid i hvarje särskildt fall göra rättvisa åt naturens lagar; men bakom allt naturens invecklade maskineri spåras handen af dess store upphofsman, en intelligent, allsmäktig Gud.

Design1A.jpg (3113 bytes)

God is the Creator and Designer
of nature.


Design5A.jpg (3055 bytes)

    Vi påstå således, att tillvaron af en intelligent skapare är en klart bevisad sanning.  Bevisen ligga rundt omkring oss, ja, inom oss, ty vi äro hans verk; hvarje själens och kroppens egenskap talar om en underbar skicklighet långt utöfver hvad vi kunna fatta.  Och han är äfven den, som uttänkt och danat hvad vi kalla naturen. 

    Vi påstå, att han ordnade och faställde naturens lagar, hvilkas skona och harmoniska verksamhet vi se och beundra.  Honom, hvilkens vishet uppgjorde planen till världsalltet, hvilkens makt uppehåller och leger det, och hvilkens vishet och makt så omätligt öfverstiger vår egen, dyrka och tillbedja vi instinktivt.

Design3A.jpg (2835 bytes)    Design2A.jpg (3680 bytes)     Design4A.jpg (3735 bytes)

The grandest thing created is not superior to its Creator.

Universe2.jpg (12849 bytes)

    Att inse tillvaron af denne väldige Gud vore blott att frukta hans allsmäktiga kraft, om vi ej kunde se honom besjälas af välvilja och godhet i en grad, som motsvarar hans styrka.  Härom äro vi ock fullt förvissade pa grund af samma omständigheter, som bevisa hans tillvaro, makt och vishet.

    Vi tvingas icke allenast till den [page 35] slutsatsen, att det finnes en Gud, och att hans makt och vishet stå oändligt öfver vår egen, utan vårt förnuft tvingar oss att antaga såsom sjalfklart, att det mest storartade af det skapade icke är öfverlägset Skaparen; alltså måste vi sluta till, att den högsta yttring af godhet och rättfärdighet bland människor är underlägsen Skaparens i omfång, likasom människans vishet och förmåga äro underlägsna hans. 

    Och sålunda hafva vi for vår själs öga den store Skaparens väsen och egenskaper.  Han är vis, rättfärdig, kärleksfull och mäktig, och verksamhetsfältet for hans egenskaper är nödvändigtvis ojämförligt vidsträcktare än hans mest storartade skapelses.

What should the creature expect of such a being?

 

 

Universe3.jpg (19444 bytes)

    Men sedan vi nu fatt denna följkdriktiga slutsats beträffande tillvaron och karaktaren af vår Skapare, låtom oss vidare göra den frågan: hvad böra vi vänta af ett sådant väsen? 

    Svaret blir, att besittandet af sådana egenskaper med skäl förutsätter deras utöfvande, deras bruk.  Guds makt måste brukas, och det i harmoni med hans natur, vist, rättfärdigt och kärleksfullt.  Hvilka medlen for detta ändamål an må vara, på hvad sätt Guds makt än verkar, måste det slutliga resultatet vara öfverensstämmande med hans natur och karaktär, och hvarje steg måste godkännas af hans oändliga visdom.

    Hvad kunde vara mera förnuftigt än ett sådant utöfvande af makt, som vi se uppenbaradt i skapelsen af tallosa världar omkring oss och i den underbara växlande mångfalden på jorden?

    Hvad kunde vara mera förståndigt än skapandet af en sådan varelse som människan, begåfvad med förnuft och omdöme, i stånd att uppskatta sin skapares verk och döma om hans konstnärliga förmåga – hans visdom, rättfärdighet, makt och kärlek?  Allt detta är förnuftigt och öfveresnsstämmer fullkomligt med af oss kända sakförhållanden. 

The zenith of God’s earthly creation is man, to whom He will reveal His plans.

Bible10HandsA.jpg (2600 bytes)

    Och nu kommer vårt slutliga påstående.  Ar det ej förnuiftigt att antaga, att ett sådant oändligt vist och godt väsen skulle, sedan det skapat en varelse i stånd [page 36] att uppfatta det och dess plan, af sin kårlek och rättfärdighet förmås att tillfredsställa behofvet i denna varelses natur genom att gifva den någon uppenbarelse? 

    Vore det ej förståndigt att antaga, att Gud skulle lämna människan upplysning om ändamålet med hennes tillvaro och om sina planer för hennes framtid.  Däremot fråga vi, vore det icke orimligt att antaga, att en sådan skapre skulle frambringa en sådan varelse som människan, begåfva henne med en tankeförmåga, som intränger i framtiden, och likväl icke meddela någon uppbarelse af sina planer for att tillmötesgå denna åtra? 

    Ett sådant handlingssätt vore orimligt, emedan det står i strid med den karaktär, som vi med vårt förnuft tillskrifva Gud; i strid med hvad som bör utgöra det rätta handlingssättet för ett väsen, som behärskas af rättfärdighet och kärlek.

ManSonA.jpg (5256 bytes)

"What is man,
that thou art mindful of him?
And the son of man, that thou visitest him?"
Psalms 8:4

    Vi kunna draga den slutsatsen, att om den gudomliga visdomen vid människans skapelse hade ansett det olämpligt att förläna henne kunskap om hennes framtida bestämmelse och hennes andel i hennes skapares planer, så skulle helt säkert den gudomliga rättvisan så väl som den gudomliga kärleken hafva fordrat, att denna varelses förmogenheter sa begrändsades, att den icke ständigt skulle plågas och besväras af tvifvel, fruktan och okunnighet; och följaktligen skulle den gudomliga makten blifvit brukad under dessa begränsningar. 

    Den omständigheten, att människan äger förmåga att fatta en uppenbarelse af den gudomliga planen, tagen i samband med hennes skapres erkända karaktär, utgör således ett mer än tillräckligt skäl for att vänta, att Gud skulle förläna en sådan uppenbarelse på en tid och ett sätt, som hans vishet godkände.  Alltså, i betraktande häraf skulle, afven om vi vore okunniga om bibeln, förnuftet leda oss till att vänta och söka någon sådan uppenbarelse, som beibeln säger sig vara. 

    Och än vidare, då vi gifva akt [page 37] på den ordning och harmoni, som råder öfverallt i skapelsen, huru sfärer och system i storartadt kretslopp iakttaga tid och rum, kunna vi icke annat än antaga, att de smärre oregelbundenheterna, såsom jordbäfningar, cykloner o.s. v., äro endast antydningar om att de olika elementens samverkan i denna värld för näravarnde icke är fullkomlig. 

    En försäkran, att allt skall till sist blifva fullkomligt och harmoniskt på jorden såsom i himmelen, sant någon förklaring, hvarfor det för närvarande icke är så, äro frågor, som det icke är orimligt för tänkande människor att framställa eller för Skaparen, hvilkens vishet, makt och godhet äro uppvisade, att besvara.  Forljaktligen böra vi vänta, att den sökta uppenbarelsen skulle omfatta en sådan försäkran och en sadan förklaring.

Hourglass1A.jpg (2010 bytes)     Sedan vi nu visat det förnuftiga i att vänta en uppenbarelse af Guds vilja och plan med afseende på vårt släkte, skola vi i nästa kapitel undersöka den allmänna karaktären af bibeln, som säger sig vara just en sådan uppenbarelse. 

    Och om den framställer Guds karaktar i fullkomlig harmoni med hvad förnuftet, såsom vi ofvan sett, bjuder, då måste vi draga den slutsatsen, att den därigenom bevisar sig vara den behöfliga och med skäl väntade uppenbarelsen från Gud, och måste då antaga dess vittnesbörd såsom en sådan.  Om den är af Gud, måste dess läror, fullt förstådda, öfverensstämma med hans karaktar, hvilken såsom förnuftet försakrar oss, är fullkomlig i visdom, rättfärdighet, kärlek och makt.

 

 
GUDS STORHET.

 

Se, himlarna din ära, Gud,
i ändlös rymd förkunna här.
Den själ, du skapat, lyfter sig,
din makt och vishet spårar där.

 

Naturens under lagar mång
sitt upphof hafva, Gud, i dig.
Du, som den första orsak är,
kring dig de alla röra sig.

 

Då stjärnevärldar i sitt lopp
din allmakts under för oss te,
i jordens prakt, i blommor, frukt
din fadershuldhet vi ock se.

 

Men ej uti naturen blott
vi så din makt och storhet se.
Det är på skriftens helga blad
din nådes under störst sig te.

 

Som skapelsen så vid din plan,
utstakad af din visdom; re’n
tidsaldrars följd omfattar den—
däraf vår värld ar blott en gren.

 

Till Adams barn den sänker sig,
upplyfter dem ur syndens dy.
På lifvets bag den för dem in,
lär dem att syndens snaror fly.

 

Då en gång allt fullkomnadt är
i Kristus, himlar då och jord
uppfyllas, Herre, af ditt lof,
fullbordas profetians ord.

 

I tron din ära skådas re’n,
din vishet, kärlek, makt vi se.
Tillbedjande vi falla ned
och längta se dit ansikte.

 

 

 

For att gå tilbaka till hemsidan klicka 
kar
tl
ägger på.

HomeSymbol.jpg (6039 bytes)

Överför e-post till