Tidsskeden Och Hushällningar

TIDSSKEDEN OCH HUSHÅLLNINGAR UTSTAKADE I UTVECKLINGEN AF DEN GUDOMLIGA PLANEN.

– Guds plan bestämd och systematisk. 
– Tre stora tidsskeden i världens historia. 
– Deras utmärkande drag. 
– ”Jordan blifver evinnerligen”. 
– Den tillkommande världen, de mya himlarna och 
   den nya jorden. 
– Underafdelningar af dessa stora tidsskeden. 
– De väsentliga hufvuddragen af Guds plan 
   sålunda tydliggjorda. 
– Ordningen, då den inses, later oss skåda harmoni. 
– Ett rätt delande af sanningens ord.

God’s finished work will declare his infinite wisdom and power

God’s dealings
with men are not haphazard

Fastheten af Jehovas uppsåt.

     Enar Gud låter oss veta, att han har en orubbligt bestämd föresats, och att alla hans uppsåt skola förverkligas, höfves det oss såsom hans barn att med flit efterforska, hvad dessa planer månde vara, på det att vi må befinnas vara i öfverensstämmelse med dem.  Hör huru uttrycksfullt Jehova förklarar orubbligheten i sin föresats:

»Herren Sebaot har svurit och sagt: Sannerligen, såsom jag har tänkt, så skall det ske, och hvad jag har beslutit, det skall fullbordas.»  

»Herren Sebaot har beslutit det; hvem kan då göra det om intet?»  

»Jag är Gud och ingen mer, en Gud, hvilkens [page70] like ingenstädes finnes...Mitt rådslut skall gå i fullbordan, och allt hvad jag vill, det gör jag...Hvad jag har talat, det låter jag ock inträffa, hvad jag har bestämt, det sätter jag ock i verket.»  

(Ex. 14: 24, 27; 46: 9—11.) 

"For, behold, the darkness shall cover the earth, and gross darkness the people..."
Isaiah 60:2

     Såsom intresserade Guds barn och arfvingar till ett utlofvadt arf vända vi oss därför till vår Faders ord, att vi af hans däri framställda planer och specifikationer må forstå hans afsikter. 

     Där lära vi, att Guds plan med hänsyn till människan omfattar tre stora tidsskeden, begynnande med människans skapelse och sträckande sig in uti den ändlösa framtiden.  Petrus och Paulus beteckna dessa skeden såsom »tre världar», hvilket vi åskådliggöra i följande diagram.

History
can be divided
into three great periods of time

Stor tidsskeden, benämnda »världar».

"The World
that then was"
2 Peter 3:6

»den dåvarande världen». 
– 2 Pet. 3: 6

"This present
evil World"
Galatians 1:4

»den närvarande onda världen». 
– Gal. 1: 4; 2 Pet. 3: 7.

"The World
to come"
Hebrews 2:5

»hvilken rättfärdighet bor». 
– Ebr. 2: 5; 2 Pet. 3: 13.

Evil has been permitted to dominate

"THE PRESENT EVIL WORLD"

Sickness

Death Bed

»De fräcka vilja vi nu prisa sälla; ty de som göra hvad ogudaktigt är blifva upprättade, de gå fria, huru de än fresta Gud.»  ( Mal. 3: 15.) 

     Den tredje världen eller tidsskedet omtalas såsom »den tillkommande världen» -- »i hvilken rättfärdighet bor», ej emedan intet ondt skall finnas däri, utan emedan det onda ej skall vara förhärskande.  Det ondas utrotande kommer att försiggå efterhand och taga alla de första tusen åren i anspråk.  Det onda kommer då ej att ha öfverhand, det skall ej hafva framgång.  Det skall ej längre vara den onde, som skall blomstra, utan då

»blomstre den rättfärdige» (Ps. 72: 7),

de hörsamma [page 72] skola

»få äta af landets goda» (Es. 1: 19), och

»de onda skola varda utrotade». – Ps. 37: 9.

Stoning of Steven

     Det är emedan han kommer att blifva furste eller härskare öfver den tillkommande världen, som rättfärdighet och sanning då skola hafva framgång, under det att nu, emedan Satan är furste (härskare) öfver den närvarande onda världen, det onda har framgång och de onda blomstra. 

     Det är emedan, såsom Jesus sade, denna världens furste »har intet» i honom – och följaktligen intet intresse i hans efterföljare annat än att motstå, fresta, förtreta och misshandla dem (Joh. 14: 30; 2 Kor. 12: 7)

    Som i denna närvarande onda värld eller tidsperiod alla de, som vilja lefva gudligt, måste lida förföljelse, under det att de onda blomstra såsom ett grönskande träd. – 2 Tim. 3: 12; Ps 37: 35.

Jesus said, "My kingdom is not of this world"
John 18:36

Satan rules now –
He is "The god
of this world."
2 Cor. 4:4

     Jesus sade: »Mitt rike är icke af denna världen», och förr än den kommande æran eller »tillkommande världen» kommer, skall Kristi rike icke behärska jorden.  Och därför lär oss Herren att hoppas och bedja:

»Tillkomme dett rike, ske din vilja...på jorden.» 

     Satan är den herre, som regerar i denna världens mörker, och därför »öfvertäcker mörker jorden och tocken folken».  Han regerar nu och är verksam i otrons barn. – Ef. 2: 2; 6: 12.

"...the kingdoms of this world are become the kingdoms of our Lord and of his Christ;
and he shall reign for ever and ever."
Rev. 11:15

     Vare det här nog att säga, att denna världens riken, som nu lyds under Satan, skila på behörig tid varda vår Herres och hans Smordes.  (Upp. 11: 15.)  Sammanhanget visar, att öfverförandet kommer att ske genom en allmän vedermödans tid.  Därpå syftade Jesus, då han sade:

»Ingen kan ingå i den starkes hus och utplundra hans bohag, om han icke först binder den starke, och sedan utplundrar han hans hus.»  (Mark. 3: 22—27.) 

     Sålunda se vi, att Satan först måste bindas, betvingas och afsättas, innan Kristi rättfärdighets- och fridsregering kan upprättas.  Detta Satans bindande kommer därför att blifva den nya hushållningens första verk. – Upp. 20: 2.

Heavens –
Powers of spiritual control

Earth –
Human governments
and social arrangements

"...we according to His promise, look for a new heavens and a new earth, wherein dwelleth righteousness."
2 Peter 3:13

»jorden står evinnerligen kvar».  (Pred. 1: 4.) 

     Petrus använder samma bild och kallar hvart och ett af dessa tidehvarf särskilda himlar och jord.  Här är ordet himlar en symbol af de högre eller andliga behärskande makterna, och jord betecknar mänsklig regerings-och samhällsordning. 

     De första himlarna och jorden, eller den då existerande tingens ordning, upphörde med floden, sedan de fyllt sin bestämmelse.  Men den naturliga himmelen (skyn och luftkretsen) och den naturliga jorden försvunno ej: de blefvo kvar.  Likaledes skall den nuvarande världen (himlarna och jorden) förgås med stort dån, genom brand och försmältning – förvirring, nod och upplösning. 

     Den starke (Satan) skall, då han bindes, kämpa för att bibehålla sin makt.  Det är den närvarande anordningen af regerings- och samhällsväsendet, ej den naturliga skyn och jorden, som skall upphöra.  De närvarande himlarna (andligen härskande makterna) måste vika för de »nya himlarna» -- Krisit andliga öfvervalde. [page 74]  

     Den närvarnade jorden (det mänskliga samhället, såsom det nu är inrättadt under Satans öfvervälde) måste (i symbolisk mening) smälta och upplösas i begynnelsen af »Herrens dag», hvilken »skall brinna såsom en ugn».  (Mal. 4: 1.)

    Den kommer att efterträdas af en »ny jord», det är, en samhällsordning omdanad i öfverensstämmelse med jordens nye furste – Kristus.  Rättfärdighet, frid och kärlek skola råda ibland människor, då närvarande anordningar hafva lämnat rum för det nya och bättre rike, hvars grundval kommer att utgöras af den strängaste rättvisa. 

Apostle Paul and Apostle John saw prophetic visions of

"THE WORLD
TO COME"

 
Apostle John
on the Isle of Patmos

     Utan tvifvel var det samma ting, som Johannes efteråt såg och fick tillåtelse att yppa för församlingen i symboler, hvilka kunna förstås endast i den mån den rätta tiden kommer. 

    Johannes fördes i den uppenbarelse, som gafs honom af Herren på on Patmos, i en andesyn genom den kristna tidsåldern och dess växlande scener af kyrka och stat, fram till slutet af den närvarande onda världen eller tidsskedet, och där såg han i profetiska syner Satan bunden, Kristus regerande, och den nya himmelen och den nya jorden upprättade; ty den förra himmelen och jorden voro förgångna. – Upp. 21: 1.

Tidsåldrar eller hushållningar.

     Vi märka nu de åldrar, i hvilka dess stora tidsskeden äro indelade, såsom i nedanstående diagram visas. [page 75]

THE FIRST WORLD
was from Adam’s fall to the flood

THE SECOND WORLD
started with Noah and included three ages

THE THIRD WORLD
starts with Christ’s second advent and has no end

    Gud hade gifvit människan sin lag, som var skrifven i själfva hennes natur; men sedan hon hade begått synd, lät han henne i viss mån följa sin egen böjelse, som var nedåt, »alltid till det ondt var», på det att människan sålunda måtte inse sin egen dårskap och Guds visdom i att befalla oinskränkt lydnad måtte blifva uppenbar. 

     Denna hushållning slutade med en flod, som borttog alla utom den troende Noa och hans familj.  Den första hushållningen lade således icke allenast i dagen syndens olyckliga följder utan visade också, att syndens tendens bar utför till större förnedring och elände, och bevisar nödvändigheten af Jehovas inskridande, om återfåendet af »det borttappade» -- människans ursprungliga tillstånd – någonsin skall blifva en verklighet.

    Det andra tidsskedet eller »den nuvarande världen» innefattar tre åldrar, af hvilka hvar och en utgör ett steg framåt i Guds plan för det ondas störtande.  Hvarje steg är högre än det föregående och för planen framåt och närmare sin fullbordan.

     Det tredje stora tidsskedet -- »den tillkommande världen» --, som tillhör tiden efter Kristi andra tillkommelse, omfattar millenniet, tusenårsåldern eller »tiderna för alltings återställelse», och därpa följa andra »tillkommande åldrar», angående hvilka några enskildheter ej äro uppenbarade.  Närvarande uppenbarelser handla om människans upprättelse ur synden och icke om den eviga härlighet, som skulle följa. [page 76]

Patriarchal Age

Jewish Age

     Vid Jakobs död gick denna tidsålder eller detta handlingssätt till ända.  Vid Jakobs död blefvo hans efterkommande först kallade »de tolf Israels stammar», och tillsammans blefvo de af Gud erkända såsom hans »egendomsfolk», och genom typiska offer voro di i typisk mening »ett heligt folk», afsöndradt från andra folk för ett särskildt ändamål, och som därför skulle få åtnjuta särskilda ynnestbevis. 

    Den för denna del af den gudomliga planen tillmätta tiden, som börjar här och slutar vid Kristi dod, benämna vi den judiska åldern eller laghushållningen. 

     Under denna tidsålder välsignade Gud särskildt detta folk.  Han gaf dem sin lag, han gjorde ett särskildt förbund med dem, han gaf dem tabernaklet, hvars sckekina-härlighet i det allra heligaste föreställde Jehovas närvaro hos dem såsom deras ledare och konung. 

    Till dem sande han profeterna och slutligen sin Son.  Jesus utförde sina underverk och lärde ibland dom och ville hvarken själf gå till andra eller tillåta sina lärjungar att gå till de kringliggande folken. 
     Han sände dem ut, sägande:

»Gån icke bort på hedningarnas väg, och gån icke in i en samaritisk stad, utan gån hellre till de förlorade fåren af Israels hus.»  (Matt. 10: 5, 6.)  

Och åter sade han: 

»Jag är icke utsänd utan till de förlorade fåren af Israels hus.»  (Matt. 15: 24.) 

    Att detta gynnande af dem såsom ett särskildt folk upphörde med deras förkastande och korsfästande af Jesus, framgår af Jesu ord, då han fem dagar före sin korsfästelse förklarade:

»Edert hus skall lämnas eder öde.» -- Matt 23: 38. [page 77]

Gospel Age

     Under denna evangelii ålder finnes också en klass, som är kallad till särskild ynnest, åt hvilken särskilda löften äro gifna, och den består af den, som genom tron mottaga Jesus Kristus såsom sin Återlösare och Herre och följa i hans fotspår.  Evangelii budskap har gått hit och dit på jorden under närmare nitton hundra år, så att det nu kan sägas, att det blifvit mer eller mindre predikadt hos hvarje folk. 

    Det har icke omvändt nationerna – det var icke afsedt att så göra i denna ålder; men det har här och där, såsom Jesus had förutsagt (Luk. 12: 32), utvalt-några, inalles »en liten hjord», åt hvilka det är Faderns goda behag att gifva riket i en tidsålder, som skall följa på denna.

     Med denna tidsålder slutar den »närvarande onda världen», och märk väl, att ehuru Gud sålunda tillstadt det onda att hafva öfverhand och regera till skenbart förfång för sin sak, så hafva icke desto mindre hans djupa afsikter stadigt gått framåt i enlighet med en fast och bestämd plan och punktligen enligt den tidsordning, som han fastställt. 

   I slutet af denna ålder och i gryningen af dess efterträdare, tusenårsåldern, kommer Satan att bindas och hans makt att störtas såsom en förberedelse för upprättandet af Kristi rike och for påbörjandet af den tillkommande världen, i hvilken »rättfärdighet bor».

Millennial Age

     Under tusenårsåldern kommer en återställelse att äga rum af allt, som genom Adams fall gått förloradt (Apg. 3: 19—21), [page 78] och före dess slut skola alla tårar hafva blifvit aftorkade. 

    Bortom dess gräns, i kommande sälla åldrar, skall ingen död mer vara, icke heller gråt, icke heller rop eller värk varder mer, ty det forsta har gått till ända.  (Upp. 21: 4.)  Guds uppenbarelser gå icke längre, och med dem stanna vi.

Each age has its part to accomplish progressively

     Planen är en framåtskridande plan, som småningom utvecklar sig från ålder till ålder, uppåt och framåt till den storartade fulländningen af det ursprungliga utkastet af den gudomlige arkitekten, 

»som verkar allt efter sin viljas råd».  (Ef. 1: 11.) 

As an intricate machine would confuse a child,
so God’s plan appears confusing to an uninformed mind.

    Allt,både ondt och godt, samverkar under gudomlig ledning och styrelse till utförandet af hans vilja.

     För ett obevandradt och ouppodladt förstånd, som blott kan se något litet af det invecklade maskineriet i Guds plan, förefaller den likt anarki, villervalla och misslyckande, alldeles såsom en invecklad maskin i sin helhet eller blott en del däraf skulle förefalla ett barn. 

     För dess omogna och obildade förstånd är den obegriplig, och de i motsatta riktningar gående rörelserna af dess hjul och maskinremmar äro blott oreda.  Men mogenhet och en närmare undersökning skola gifva vid handen, att den skenbara förvirringen är skön harmoni, som frambringar goda resultat.  Maskinen var lika så sant en lyckad affär, innan barnet begrep dess gång, som efteråt.  Så ock, under det Guds plan [page 79] är och under tidsåldrar varit i framgångsrik verksamhet, har människan erhållit en nödvändig uppfostran, för att hon må sättas i stånd, ej allenast att begripa de invecklade sätt, på hvilken den arbetar, utan ock att njuta af dess välsignade resultat.

"Study to shew thyself approved unto God, a workman that needeth not to be ashamed, rightly dividing the word of truth."
2 Timothy 2:15

Scriptures that belong to one age, do not always apply to another.

     Vi få riktiga begrepp om planen i dess helhet, om vi gifva akt på de för hvarje enskild del utmärkande dragen, och sålunda sättas vi i stånd att ratt dela sanningens ord.

     Hvad som säges i ordet om en tidsafdelning eller hushållning bör icke tillämpas på en annan, ty hvad som säges om en ålder, ar icke alltid sant i fråga om en annan.  Det vore till exempel en osanning att om den närvarande tiden säga, att Herrens kunskap uppfyller hela jorden, eller att det är obehöfligt att säga till sin nästa: Känn Herren.  (Es. 11: 9; Jer. 31: 34.) 

     Detta är icke sant i närvarande tidsålder och kan icke blifva sant, förrän Herren efter sin återkomst har upprättat sitt rike, ty under hela denna ålder hafva många vilseförande bedrägerier funnits till, och det säges oss, att till och med i själfva slutet af åldern, 

»i de yttersta dagarna,...skola onda människor och bedragare gå allt längre i ondska, forvillande och förvillade».  (2 Tim. 3: 1, 13.) 

   Det blir såsom resultatet af Messias’ regering, som kunskap och rättfärdighet skola öfvertäcka jorden, såsom vattnet täcker hafvets botten.

     Ett liknande och mycket vanligt misstag är att tro, att Guds rike nu är upprättadt och behärskar jorden, och att hans vilja nu sker ibland folken.  Detta är tydligen långt ifrån sanning, ty denna världens riken underhållas och riktas genom förtryck, orättvisa och [page 80] bedrägeri i en så stor utsträckning, som den stigande upplysningen medgifver. 

     Satan, som ännu är »denna världens furste», måste först bindas, och de riken, som nu stå under hans välde, måste blifva vår Herres och hans Smordes, då han skall taga till sig sin stora makt och regera.